Lhasa Apso
Lhasa Apso är precis som Shih tzun en tempelhund från Tibet men är framavlad i Storbritannien. Den är lika hårig som shih tzun och liknar en pekinges. Apso betyder också hårig på tibetanska. Dess egenskaper ligger också mycket nära släktingen shih tzuns personlighet och den anses både vara vänlig och reserverad på samma gång. Lhasa Apson är en vakthund utan att falla i kategorin “gläfshundar”. Den är en mycket populär sällskapshund och är också en flitig deltagare på hundutställningar tack vare den strålande och finborstade pälsen.
Tibetansk spaniel
Den tibetanska spanieln är egentligen inte en spaniel. Ordet har tillkommit när aveln tog sin början i Storbritannien i slutet av 1800-talet. Den är en tempelhund som vaktade klostren och munkarna i Tibet och höll ockulta väsen och onda andar borta. Den tibetanska spanieln skiljer sig en aning från sina kusiner shih tzu och Lhasa apso. Pälsen är nämligen betydligt kortare, speciellt runt huvudet. Huvudet är också mycket mindre än de andra tempelhundarnas och de har inte den tydliga lejonmanen som normalt utmärker gruppen. Däremot har den en plymsvans och ett yvigt brösthår och dess egenskaper liknar mycket de andra rasernas, då den är en typisk sällskapshund med en gnutta misstänksamhet och reservation. Och var inte oroliga – aristokratin finns rotad även i den tibetanska spanieln.
Pekinges
Denna lilla dvärghund antas vara en växtmutation när man skulle avla fram de andra tempelhundarna. Den har också framavlats med fysiska defekter som gjort att deras nos blivit mycket trubbig, och därför har den ganska stora andningsbekymmer. I övrigt är de andra tempelhundarna och pekingesen mycket lika varandra i päls och färgskala. Deras egenskaper stämmer också överens med varandra och pekingesen är mycket snäll och trofast samtidigt som den är vaksam och smart.
När andra världskriget tog slut räknades rasen som världens mest populära dvärghund men numera har den fått konkurrenter i form av nya och/eller återkommande raser.